Förståndig tupp
Vi har en mycket förståndig tupp!
När jag öppnade deras lucka i morse, var de inte lika snabba att komma ut.
Antagligen känner de på sig att vädret är mycket fuktigare och råare i dag än
tidigare i veckan. Till slut hoppade de ut i alla fall och gick sakta fram och nådde matskålarna utomhus.
De åt lite och sedan styrde de kosan mot den stora enebusken. Jag stod i fönstret och såg på.
Hönorna gick in under busken och Konrad höll vakt utanför. Det brukar han göra ett tag innan han
också går in. Plötsligt börjar han låta, han kacklar sitt höga varningsläte och jag undrar varför.
Hönorna vänder och kommer ut igen, utom Frida som står kvar som förstenad.
Jag gick ut för att kolla om där kanske var något djur, men där fanns inget. Ändå fortsätter Konrad
att varna, så jag fick gå ut igen. När jag då kikar in, får jag syn på att en remsa av hönsnätet
ut mot gatan har fallit ner och bildat ett stort hål mitt i nätet. Så fort jag gick ner för att laga det, slutade
Konrad att varna! Han hade alltså hållt på att låta för att jag skulle komma ut och laga det!
När det var klart, gol han några gånger som tack!
Han är så klok, vår Konrad!
