Mitt första år med hönsen

 
 Tänk vad jag har lärt mig mycket sedan jag skaffade mina första höns i september 2011!
 
Jag läste på en hel del om höns både i böcker och på internet redan innan jag skaffade de första.
Hönshuset ställdes i ordning i en del av friggeboden och en hönsgård utanför också.
 
Vissa saker förstod jag inte, som t.ex. att tuppen Konrad var lite väl stor till de två små Hedemorahönorna,
Frida och Tender Crisp. Efter mycket funderande beslutade vi att behålla den av hönorna som vi hade genbanksintyg på, Äggda, och sälja de andra. Det kändes svårt att lämna dem till köparen först, men dagen efter åkte vi iväg och hämtade hem en ny tupp och en höna, Sven-Olle och Blomma, och 2 kycklingar. Alla med genbanksintyg. Nu har vi också genbank.
 
En annan sak som jag också lärde mig av de första hönorna, var att man bör genomlysa ruväggen. Frida, stackaren, ruvade i 4 veckor och fick inte en enda kyckling. Nu vet jag bättre!
 
Det var mest synd att lämna Saga som värpte stora fina ägg, ett varje dag. Saga och Konrad var ett så fint par!
 
De två nya kycklingarna visade sig vara tuppar, så vi åkte tillbaka och bytte dem mot 4 hönkycklingar,
Tofsan, Viola, Iris och Lilja. Jag trodde att de skulle börja värpa redan i oktober, men de har ännu inte börjat!
 
Hade jag vetat tidigare hur kul, intressant och givande det är med höns,
så hade jag skaffat dem för många år sedan!
 
En höna är väl en höna, kan man tycka. Men nu vet jag att de är mycket personliga individer,
var och en på sitt vis!
 
 
 
 
     

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0